De senaste kvällarna har jag tittat på några gamla videoband, bl.a. hittade jag Stefan Melanders instruktionsfilm med Sören Nordin, som då vid en ålder då de flesta andra lägger av yrkeslivet hade flyttat till USA och börjat på ny kula. Det var roligt att se hur Sören kommunicerade med sin amerikanska stallpersonal, trots att hans engelska språkkunskaper var outvecklade.

Vi som haft lyckan att få vara med på Sörens tid kan inte nog betyga vad han betydde för travsportens utveckling i vårt land. På den tiden snackades det inte trav på jobbet som idag, när tjejen i kassan och dirren självklart vet vilka Stig H. och Örjan är. Att Sören ändå blev inbjuden till Lennart Hylands lördagsunderhållning på den enda TV-kanal vi då hade var kanske ett mediagenombrott för travet.

När Sören gästade Årjäng, Åmål och andra småbanor var det som en högtidsdag för hästfolk ute i bygden, och när han gav sig tid att ge råd om utselningsdetaljer för någon lycklig amatör samlades man andäktigt runt omkring för att lyssna.

Nu lever vi en annan tid. När tidningarna gör omröstningar om den störste travtränaren genom tiderna får Sören finna sig att ständigt bli slagen av Stig H., inte minst beroende på att allt färre minns Sörens storhet. Det är lika orättvist som att jämföra Gunnar Nordahl med Zlatan - var tid har sina legender.

Nu har Sören lämnat banan, hoppas att travet gör derbydagen till en manifestation till hans minne.

Tack Stålis!